Warui Yatsura

Är sjuk så jag är fantasilös och döper inläggsnamnet till jdramats namn. Två uppdateringar på en dag, nu börjar jag bli duktig igen

Warui Yatsura
(Evil People)

Originaltitel: わるいやつら
Också känd som: Bad Guys
Visades: 2007
Sågs av mig: April-maj 2008
Avsnitt: 8
Skådespelare: Yonekura Ryoko, Kamikawa Takaya, Fueki Yuko, Kitamura Kazuki m.fl.
Genre: Sjukhus, drama, thriller, brott, deckare.
Öppningslåt: Arashiro Beni – Luna.

Handling: Terajima Toyomi jobbar som sjuksköterska under sjukhusdirektören/läkaren Toya Shinichi, som hon dessutom är förälskad i. Toya är dessvärre en playboy, och Terajima får erfara att han inte skyr några som helst medel för att göra sig av med sina älskarinnors äkta män. Hon tvingas in i en ond karusell av kärlek, mord, skuldkänslor och lurendrejeri.

Kommentar: Ett riktigt välspelat drama där Yonekura Ryoko som huvudrollen Terajima verkligen får komma till sin rätt som skådespelare. Spänningen är konstant på topp och frågorna är dubbelt så många som svaren. En visuellt snygg och intellektuellt smart djupdykning i människans psyke, och det hela hetsas på av den fantastiska musiken som ökar stämningen markant.

Favoritkaraktär:
Terajima Toyomi (Yonekura Ryoko): Precis rätt för rollen – hon har kylig men elegant klass, högt huvud och bland de vackraste ögon jag sett. Vi får se alla sidor av karaktären, och hon klarar dem lika bra.

Personligt betyg:
Personligt betyg öppningslåt:

Fler bilder:

Bara för att Yonekura Ryoko är så otroligt tjusig.

Ryoko som Terajima.

Alive

Nu var det länge sedan jag uppdaterade, fy skäms på mig. Så här kommer lite om en film av Kitamura Ryuhei.

Alive

Gjord: 2002
Sågs av mig: Maj 2008
Skådespelare: Hideo Sakaki, Ryo, Koyuki, Shun Sugata, Erika Oda m.fl.
Genre: Action, science fiction, skräck, thriller.
Land: Japan

Handling: En dödsdömd fånge överlever den elektriska stolen, och får chansen att överleva om han skänker sig till ett experiment på obestämd framtid. Han hamnar i ett isolerat rum med en våldsam mördare, och experimentet tar fart. Det fångarna dock inte räknat med, är att experimentet kanske är värre än döden.

Kommentar: Efter den stämningsfulla, obehagliga inledningen hoppades jag att skulle vara samma anda filmen igenom. Det är som upplagt för att utnyttja människans skräck för bevakningskameror och buggning, men på något vis sjabblas detta bort och handlingen faller pladask ihop och blir till vad det är – en händelselös film utan vidare ljussättning. När det mot slutet äntligen eskalerar i någonting, inspireras huvudpersonen av The Matrix och gör volter i den uppenbarligen icke så klaustrofobiska cellen. Det är inte coolt någonstans, eftersom specialeffekterna ser ut att vara tagna ifrån Windows Media Player cirka 1998. Ryo och Hideo Sakaki gör dock, i kontrast mot resten av filmen, ett bra jobb och är de enda behållningarna vi möts av.

Personligt betyg: